SammanfattningTidsbegra?nsade ansta?llningar fyller en viktig funktion pa? en arbetsmarknad som sta?r under sta?ndig utveckling och fo?ra?ndring. Arbetsgivare kan anva?nda ansta?llningsformerna ur ett flexibilitetssyfte fo?r att ta?cka tillfa?lligt behov av arbetskraft. Flexibilitet har blivit ett allt viktigare begrepp som speglar ba?de EU-ra?tten och den svenska lagstiftningen om ansta?llningar.

Employer branding handlar om hur företagen marknadsför sitt varumÀrke och pÄ sÄ sÀtt pÄverkar arbetstagarnas uppfattning om dem. MÄnga företag arbetar aktivt med detta för att nÄ ut till potentiella arbetstagare och för att bevara de nuvarande anstÀllda. Men hur ser egentligen de potentiella arbetstagarna pÄ en attraktiv arbetsgivare? Vad Àr det som avgör val av arbetsgivare?Vi vill med denna studie undersöka vilka faktorer som anses vara viktigast vid val av arbetsgivare. Vilka rankas egentligen högst respektive lÀgst? Och skiljer sig dessa faktorer mellan mÀn och kvinnor?.

Intresset till studien uppkom genom att en webbgemenskap uppta?cktes i vilken fa?der so?ker sto?d fra?n varandra i fo?rha?llande till socialtja?nsten, det va?ckte va?r nyfikenhet kring vad orsaken och syftet a?r till att fa?der so?ker sig till webbgemenskapen. Syftet med studien a?r att so?ka fo?rsta?else fo?r varfo?r fa?derna va?nder sig till webbgemenskapen pa? internet, att beskriva vilka fo?resta?llningar som skapas kring socialtja?nsten i webbgemenskapen samt hur fo?resta?llningar begripliggo?rs och fo?rklaras av fa?derna. Fo?r insamling av empiri har en kvalitativ observationsstudie pa? internet genomfo?rts da?r empirin som legat till grund fo?r resultatet a?r texter och kommentarer publicerade av personer som utger sig fo?r att vara fa?der.

This report is about accessibility at rest areas. We have examined the aisles and furniture of seven rest areas with a focus on accessibility for disabled persons. At the end of the report, we provide suggestions on how some of the weaknesses we have discovered can be addressed..

Studiens huvudsakliga slutsats Àr att majoriteten av studenterna pÄ Handelshögskolan i Göteborg inte prioriterar socialt ansvarstagande hos en framtida arbetsgivare. Socialt ansvar anses vara den minst viktiga faktorn dÄ endast 18 procent avrespondenterna markerade socialt ansvarstagande som en av de fem viktigaste faktorerna hos en framtida arbetsgivare.

?Vi har utfört en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjumoment. Syftet med studien Àr att fÄ djupare insikt om hur arbetsgivare upplever anstÀlldas publiceringar i sociala medier. Detta dÄ det gÀllande rÀttslÀget ligger inom en grÄzon som arbetsgivare inte kan grunda sina beslut pÄ nÀr Àven publiceringarna kan uppkomma utanför arbetstagares arbetstid. DÀrför har vi Àven tittat pÄ kringliggande faktorer för varför arbetsgivare tror att dessa publiceringar uppkommer och hur arbetsgivare rent praktiskt resonerar kring problematiken.

"ÖstagĂ„rdens behandlingshem: - En rest frĂ„n förr" Ă€r ett c-projekt som Ă€r skriven som en artikelserie. Den ger en inblick i hur den institutionella missbruksvĂ„rden fungerar utifrĂ„n ett exempel - ÖstagĂ„rdens behandlingshem..

Webbens framgÄng har lett till tendens att stora IT-system byggda enligt en centralistisk arkitektur Àr pÄ vÀg att ersÀttas av samverkande distribuerade system. De processorienterade, verksamhetsstödjande systemen utgör inget undandag. I enlighet med denna tendens sÄ finns det ett behov för processtödjande verksamhetssystem att synkronisera och utbyta resultat med med andra verksamhetssystem. MÄlet med denna undersökning har varit att utreda hur kommunikationen mellan distribuerade verksamhetsprocesser byggda enligt BPMN 2.0-standarden kan implementeras. Ansatsen har varit att en tjÀnsteorienterad arkitektur baserad pÄ principerna för REST skulle vara en framkomlig vÀg för att lösa detta problem.

Dagens arbetsliv och samhÀlle stÄr under stÀndig förÀndring. Att arbeta Àr för de flesta en naturlig del av vardagen men för personer med funktionsnedsÀttning Àr förutsÀttningarna inte alltid de bÀsta. Drygt 50 % av alla mÀnniskor med funktionsnedsÀttning stÄr idag utan arbete i Sverige (Handisam, 2012) och samma procentsats av personer med funktionsnedsÀttning gÄr arbetslösa i PiteÄ (Europeiska socialfonden, 2010). Samtidigt visar arbetsgivare pÄ att ha nÄgot negativa förestÀllningar till att anstÀlla personer med funktionsnedsÀttning och det visar sig Àven att arbetsgivare har en del förutfattade meningar inom omrÄdet. Denna kvalitativa kandidatuppsats belyser dels vilka förestÀllningar arbetsgivare har till att anstÀlla personer med funktionsnedsÀttning, men Àven hur arbetsmiljön kan se ut pÄ de olika arbetsplatserna och vilka möjligheter och förutsÀttningar som finns för anstÀllning.

Syftet med examensarbetet var att undersöka vad som kan förbÀttra LuleÄ kommuns anstÀlldas arbetstillfredsstÀllelse och dÀrmed göra LuleÄ kommun till en bÀttre arbetsgivare. Genom anvÀndandet av en kvantitativ metod och semi-strukturerade enkÀter söktes svar pÄ frÄgestÀllningarna: Upplever arbetstagarna arbetstillfredsstÀllelse och om sÄ vilka faktorer beror det pÄ? Vad anser arbetstagarna att en attraktiv arbetsgivare ska kunna erbjuda? Arbetets teoretiska bakgrund innefattar olika teorier om vad som leder till arbetstillfredsstÀllelse. Resultaten visade att respondenterna upplevde arbetstillfredsstÀllelse, men att de önskade mer feedback frÄn ledarna. Det framkom Àven att en av de viktigaste faktorerna i arbetet var trevliga kollegor och att lönen behövdes förbÀttras.

Det Àr mÄnga mÀnniskor med utlÀndsk bakgrund som stÄr utanför den svenska arbetsmarknaden. Ett sÀtt att integreras i det svenska samhÀllet Àr att göra praktik. Det finns mÄnga olika aktörer som arbetar med att hjÀlpa mÀnniskor att finna praktikplatser. Arbetsgivare har en betydelsefull roll för att underlÀtta invandrade individers integration pÄ arbetsmarknaden, bl.a. genom att ta emot praktikanter. Syftet med vÄrt arbete Àr att synliggöra och beskriva vilka tankar och funderingar som finns hos företagare gÀllande praktik i arbetslivet för praktikanter med utlÀndsk bakgrund och sprÄksvÄrigheter.

Bakgrund: En bransch dÀr det i nulÀget syns ett ökat behov av personal Àr förskoleverksamheten, vilket bland annat beror pÄ pensionsavgÄngar. Det Àr dock idag inte lika mÄnga som utbildar sig till förskollÀrare med konsekvensen att det rÄder personalbrist inom förskolan. Friskolereformen har ocksÄ medfört att det rÄder en konkurrenssituation mellan kommunala förskolor och privata alternativ. Detta gör att det Àr betydligt viktigare för arbetsgivare att vara attraktiva, dÄ de sökande kan stÀlla högre krav pÄ bÄde arbetsgivare och arbetsplats. Det finns alltsÄ fler lediga jobb Àn det finns förskollÀrare.Syfte: Syftet Àr att skapa kunskap om och förstÄelse kring hur förskollÀrarstudenter uttrycker att en attraktiv arbetsgivare bör vara och vilka faktorer de vÀrderar högst vid val av arbetsplats och arbetsgivare.

This bachelor thesis aimed to explore, in a qualitative manner, the relationship and the interaction between the hospital welfare officer and the rest of the nursing staff. We chose this subject because we wanted to explain the phenomena of being a medical outsider in the nursing team. Our questions at issue were the following three: How does the hospital welfare officer define his occupational sphere and how do the rest of the nursing staff define it, according to the welfare officer himself? Is the welfare officer's relation to his own professional role and to the rest of the nursing staff affected by where his office is placed - secluded from or within the clinic? How does the welfare officer himself value his profession in relation to the rest of the nursing crew? To answer these questions we interviewed eight welfare officers, placed in two different hospitals. We used three different theories to explain the primary information.

Denna uppsats handlar om hur privata företag och offentliga organisationer arbetar för att vara attraktiva arbetsgivare. Syftet Àr att undersöka hur de arbetar internt och externt för att se om det finns nÄgra skillnader eller likheter. Den teoretiska referensramen Àr uppbyggd i följande tre delar. Första delen redogör kort om privata och offentliga organisationer för att fÄ en överblick över dess skillnader i rekrytering. Andra delen redogör för Àmnet attraktiva arbetsgivare och hur organisationer internt arbetar för att vara attraktiva arbetsgivare.

Idag pratas det om social kompetens i alla möjliga sammanhang och framförallt i rekryteringssammanhang. Trots det sÄ finns det ingen allmÀngiltig definition. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om arbetsgivare och arbetssökande har samma definitioner av begreppet och hur arbetsgivare vÀrderar kompetensen i förhÄllande till formella meriter. För att fÄ svar pÄ frÄgorna har sju semistrukturerade intervjuer med personer som arbetar med att rekrytera personal till sin organisation samt en enkÀtundersökning med 25 arbetssökande personer genomförts. Resultaten av undersökningen visar att det inte finns nÄgon allmÀngiltig definition men att arbetsgivare trots det i vissa fall lÀgger stor vikt vid den sökandes sociala kompetens.